Zitas nyhetsbrev #1
Zita Barnens Bio #1
Franska Tisdagar
Barnens Bio
Kulturkompis
Babs restaurang & bar
Folkets Bio
Biokällan - din biograf i Märsta
Biljettköp
Instagram

FILMFÖRELÄSNINGAR

Filmföreläsningarna är upplagda som samtal, där stor vikt läggs vid elevernas aktiva medverkan. Våra teman är ämnesöverskridande och passar såväl för svenska, samhällskunskap och bild, som för historia, konsthistoria, filosofi och psykologi. 
En filmföreläsning tar ca 2 timmar (exkl rast) och hålls i en biosalong på Zita. 
Filmföreläsning bokas enligt överenskommelse mellan kl 9.00-16.00. För bokning, priser och övrig information - se längst ner på sidan.

HJÄLTENS RESA
Myten är ingen berättelse som vi berättar för dess egen skull. Den visar hur vi ska bete oss. Varifrån kommer vi? Vart är vi på väg? Hur ska vi leva? Idag fyller konsten, litteraturen och filmen denna funktion.
I de gamla myterna är en hjälte någon som är hängiven ett klart mål och är villig att ge upp allt för att nå detta, någon som är en ledarfigur och beskyddar andra, men som trots detta har mänskliga fel och brister. I klipp från en mängd nya och äldre filmer tittar vi på hur hjältens äventyrliga resa har utvecklats från det muntliga berättandet till dagens Hollywoodfilmer. Vi tar del av gamla myter i nya former. Vilka hjälteideal finns i dagens berättelser? 
Åk 5-9 & gymnasiet

DEMOKRATI, MAKT & MEDIER (I EN POST-SANN VÄRLD)
Välinformerade väljare är oerhört viktiga för en demokrati och mediernas berättelser utgör ofta källan till vår kunskap om världen. Vad menar vi med demokrati? Och vilken roll har medierna, den tredje statsmakten, i en demokrati?
Med Internets intåg har mediernas spelregler förändrats. Hur har de traditionella medierna påverkats? En ny form av "medborgarjournalistik" har uppstått med sociala medier såsom Twitter och Facebook. Samtidigt använder repressiva regimer internet för att övervaka medborgare och sprida desinformation och propaganda.  Vi talar om publicistiskt ansvar, källkritik och yttrandefrihet. Dessutom tar vi upp andra begrepp som är sammankopplade till det nya medielandskapet: post-sanning, astroturfing samt filterbubblor och internets funktion som en slags ekokammare. Hur påverkas demokratin?
Åk 9 & gymnasiet 

MACHOMÄN OCH MADONNOR - HUR MÄN OCH KVINNOR SKILDRAS PÅ VITA DUKEN
Vi möts varje dag i medierna av bilder och budskap om hur vi ska se ut och hur vi ska vara. Varför skildras ofta män som kraftfulla machomän eller aktiva projektörer, och kvinnor som passiva skönhetsslavar eller svala madonnor?
Populärfilm använder sig ofta av stereotyper när kvinnor och män gestaltas. Vilken bild förmedlas av vad som är maskulint och feminint? Hur påverkas vi av den rådande normen? Vilka drivkrafter har en kvinna? Vad är viktigt för en man? Vi tittar närmare på representationen på vita duken nu och då med hjälp av filmexempel allt ifrån 30-talets "Tarzan", 90-talets "The Matrix" till dagens "Hungerspelen". Vems historia berättas - mannens eller kvinnans? Vem har mest tid på duken? Utifrån vems perspektiv upplever vi historien? Vems utveckling fokuserar sig historien på? Ser vi karaktärer fatta beslut? Vem gör det mest? Vem identifierar vi oss med? Vi talar om kön och genus, Bechdel-testet, Smurfette-principen och Trinity-syndromet.
Åk 7-9 & gymnasiet

VI OCH DOM
Otrogna – trogna, svart - vit, mot oss - med oss. Vi har ett behov av och är vana vid att dela in andra människor i olika kategorier. Tendensen finns att peka ut hela grupper av människor som bärare av vissa åsikter och värderingar utan att det finns grund för det. Vilka mekanismer ligger bakom detta vi och dom-tänkande? Vilken bild får vi av ”de andra”, det främmande och det avvikande i medier? Vilka stereotyper och fördomar finns i medier idag? Vi talar om normer och representation - vem syns i medier?
Vi ser på populärfilm, tv-program, tv-nyheter och valfilmer och diskuterar hur till exempel romer och muslimer skildras. Vilka bilder förmedlas av den andre, den avvikande och annorlunda? Hur påverkas vi av dessa bilder? Har alla människor lika värde inom medierna?
Åk 9 & gymnasiet

ATT FÅNGA VERKLIGHETEN - DOKUMENTÄRFILM
Vad menas med dokumentärfilm? Vi ser på filmklipp från dokumentärfilmens historia och diskuterar hur verkligheten skildras i olika typer av dokumentärer.
John Grierson, som myntade begreppet på 1920-talet, menade att dokumentären skulle ta ett socialt ansvar och vara "en skapande tolkning av verkligheten". I kontrast till det växte andra dokumentära berättartraditioner fram, till exempel "Flugan-på-väggen”-metoden som bygger på långa tagningar och en stark tilltro till verklighetens förmåga att fylla en film med mening och innehåll. Men finns det en metod som kan skildra verkligheten objektivt utan att lägga till något om filmaren själv? Vad är skillnaden mellan dokumentärt och fiktivt berättande? Måste en dokumentär vara sann?
Åk 9 & gymnasiet

BLOD, SKRÄCK OCH TÅRAR
I alla tider har skräckhistorier fängslat sagoberättarnas publik. Idag är det filmproducenterna som är sagoberättarna och skräckberättelserna kryddas med allt mer explicita bilder av lemlästade kroppar, blod och fasa. Vad är vi rädda för idag? Och varför?
Vilken funktion har skräckberättelser i vårt samhälle? Vi tittar på hur våld och skräck skildras i populärfilm från Hitchcocks 60-tals skräckklassiker "Psycho" till Youtube-sensationen "Lights Out" av David Sandberg. Vi diskuterar om våldet blivit grövre och om det finns gränser för vad som kan visas. Och framför allt - hur påverkas vi av våld och skräck i rörliga bilder?
Åk 9 & Gymnasiet 

FRÅN KÖRKARLEN TILL GRAVITY

Vi tittar ofta på filmer utan att reflektera över hur utvecklingen har sett ut fram till det vi ser idag. Filmkonsten har en historia som är över ett sekel lång. Varför ser filmer ut som de gör idag? Varför låter de som de gör?
Vi talar om formspråk och de filmtekniska berättarkomponenterna såsom miljö och scenografi, kamera, klipp och ljud. Hur byggs stämningen upp och hur förstärks känslorna? Hur arbetar filmen med ljud och musik, ljus och färg? Vi ser på filmklipp från filmhistorien och diskuterar hur olika tekniska landvinningar har påverkat filmens estetik och genreutveckling.
Åk 5-9 & gymnasiet


Priser
Pris för filmföreläsning: 85 kr/elev, dock minst 2500 kr. Max 45 personer.
Kan bokas som parallella filmföreläsningar för max 75 personer, 85 kr/elev, dock minst 5000 kr. Max 3 lärare per filmföreläsning. 2 lärare per filmföreläsning går gratis. Övrig medföljande debiteras 170 kr.

Information och bokning
Filmföreläsning bokas enligt överenskommelse mellan kl 9.00-16.00. 
Kontakta Zitas filmpedagog Anna Söderberg 08-54527252 / 0739701582 / anna@zita.se

När ni kontaktar oss och vill boka en filmföreläsning via e-post ange:

  • Namn, telefon, mobil och fakturaadress.
  • Filmföreläsning som ni vill boka.
  • Deltagarnas antal och årskurs samt antal lärare.
  • Datum och tid för besök, gärna några alternativ.

OBS! Det är inte tillåtet att äta eller dricka i salongen.

Betalningsvillkor
Alla priser är exklusive moms (25%). Betalning sker mot faktura. Bokat antal lärare och elever debiteras. Bokningsbekräftelse skickas ut. Vi kan tyvärr inte ta emot kontant betalning. Avbokning av filmföreläsning måste göras senast tio vardagar före visningstillfället. Om felaktiga eller icke kompletta fakturauppgifter uppges debiteras skolan en administrativ avgift på 250 kr.

Besök Zitas filmpedagoger på Facebook här


Publicerad 2/7 2015 kl 21:34. Senast uppdaterad 10/4 2017 kl 13:45.
Zita Folkets Bio Stockholm | Birger Jarlsgatan 37, 08–23 20 20 | zita@zita.se