Gold och Atomic Park

Dominique Gonzalez-Foerster and Ange Leccia: Gold, 2000, Digital Betacam överförd till 35mm, 43 min.
Dominique Gonzalez-Foerster: Atomic Park, 2004, 35mm, 8 min.

De franska konstnärerna Dominique Gonzalez-Foersters (f. 1965) och Ange Leccias (f.1952) konstnärliga samarbete åren runt millennieskiftet resulterade i filmerna Gold och Atomic Park som båda tillkom under resor längs den amerikanska västkusten och dess mytiska miljöer.     

    I Gold (2001) anländer vi till Los Angeles ovanifrån som nedstigna från en annan planet till tonerna av brus och obegripliga störningsljud. Det utomjordiska anslaget som etableras i filmens inledning ger oss möjlighet att se landskapet med nya ögon. Kaliforniens vidder och Nevadaöknens dyner förvandlas här till ett kraterfyllt månlandskap. Genom gryniga handhållna sekvensbilder sätts kända turistvyer ur spel och görs skeva genom att korsklippas med inzoomningar av skjul, utsnitt av bilköer och andra former av icke-platser. Enarmade banditer i Las Vegas påminner här om kontrollpaneler som navigerar oss in i ett obegripligt landskap av lösryckta kulturella symboler. Den handhållna videon som en garant för autenticitet och personlig upplevelse ställs mot det distanserade bildspråket som förfrämligar och abstraherar varje detalj och plats som kameran registrerar. Här är varje plats sedd snarare än upplevd.

Övervakningens igenkännbara estetik går igen i Atomic Park där vi på håll ser en ödslig rekreationsplats i ett utfrätt ökenlandskap. En bil anländer, barn leker och föräldrar övervakar. Vi övervakar, på avstånd och snart framträder en oroväckande bild som ackompanjeras av avlägsna rop och projektorljud. Övervakningsestetiken skapar här en latent obehagskänsla som förstärks med vetskapen om platsens kulturhistoria. Kratern som barnen leker i är White Sands National Monument – platsen där världens första kärnvapentest Trinity utfördes och kameran i Atomic Park intar samma distanserade och kyliga blick som fanns här 1945. Plötsligt bryts tystnaden av Marilyn Monroes förtvivlade röst som ekar över sanddynerna: ”MURDERERS!” – ett fragment ur en replik i John Hustons westernklassiker The Misfits från 1961, inspelad i samma torra öken i New Mexico. Långsamt blir vi varse om platsens mångbottnade identitet.

Två kvällar i Abstraction Valley

Under ”Två kvällar i Abstraction Valley” visar Film i Samtidskonsten i samarbete med Index tre filmer som utforskar den kulturella och fysiska gestaltningen av Los Angeles. Två distinkta röster ger varsin bild av den medierade staden och dess kulturhistoriska mytbildning. Den första, Thom Andersen, bor och verkar i staden, den andra, Dominique Gonzalez-Foerster är på tillfälligt besök. Filmprogrammet är en del av den nu aktuella utställningen Mad Horizon på Index. Det är första gången filmerna visas i Sverige.