Spåren i människorna efter en diktatur
CinemAfrica-favoriten Mahamat-Saleh Haroun, med filmer som Mimi och Grisgris och 2011 års CinemAfrica-prisvinnare En man som skriker i bagaget, är tillbaka med en dokumentär som lågmält skär rakt in i hjärtat. Hissein Habré, Tchads diktator under en stor del av åttiotalet, var en hänsynslös despot och mördare vars ohyggliga år vid makten understöddes av USA:s och Frankrikes regeringar. Plötsligt, 25 år efter att han störtats, arresterades han av den Senegalesiska regeringen och dömdes i fjol till livstids fängelse, den första diktatorn i världshistorien som dömts utanför hemlandet.

Mahamat-Saleh Haroun fokuserar hela sin dokumentär om Habrés regim på en sak: Han pratar med offren. Stillsamt träffar han åldrande person efter åldrande person i sitt hemland, som berättar sina fasansfulla personliga tragedier och visar sina skador efter tortyr och våld, allt filmat mjukt och vackert, utan avbrott. Allt handlar om berättelserna själva, och det är mer effektivt och berörande än någon arkivbildssamling.