I dokumentären Silvana - Väck mig när ni vaknat får vi följa henne på nära håll från undergroundartist till ikon. En resa som innehåller framgångar, motgångar och inte minst kärlek. Det är en unik skildring av en artists genombrott och hennes kamp med rollen som förebild och sina egna förväntningar. Eller helt enkelt Silvana Imam bakom den offentliga mediebilden.

Det är en unik skildring av en artists genombrott och hennes kamp med rollen som förebild och sina egna förväntningar. Eller helt enkelt Silvana Imam bakom den offentliga mediebilden.

”Det sveper bruna vindar genom Europa och Sverige. Det främlingsfientliga har tagit sig in i de partipolitiska rummen. Hatbrott mot de ickenormativa är en del av vardagen för många. För förändring krävs det motkrafter och de finns. Inte minst i kulturen. Vi vill att Silvana i denna film ska utgöra ett sådant exempel på motkraft. Någon som är självklar, tar plats och utgör ett motstånd där kreativitet och skapande inte har någon sexuell läggning, klass, etnicitet eller kön, utan snarare drivs av utopier, drömmar och idéer. Vi vill att filmen ska ge pepp och kraft till dem som kan spegla sig i Silvana, hennes musik, hennes kamp och förstås i kärleken till Beatrice. För trots att vi befinner oss på 2000-talet i en relativt tolerant del av världen får lesbisk kärlek väldigt sällan en självklar plats, varken i dokumentärfilm eller i andra mediebilder vi möter. Samtidigt vill vi göra en filmisk historieskrivning av en nutida feministisk ikon.

Vårt mål är att berätta en allmänmänsklig historia om kärlek och kampen att få vara sig själv, något vi tror att de flesta kan känna igen sig i. Filmen kan skapa debatt om könsroller, om samkönade relationer och historier som inte berättas. Men den är också en del av en revolution där unga tjejer ges utrymme att våga ta plats och inte bara vara tjejen som sitter bredvid medan killen skapar.” – Mika Gustafsson, Olivia Kastebring och Christina Tsiobanelis, regissörer.