Ett djupgående porträtt av en av våra mest älskade författare och debattörer.
De självbiografiska böckerna om Katitzi gjorde Katarina Taikon till en av våra mest lästa och älskade barnboksförfattare. En mindre känd sida av Taikons arbete är den kamp hon förde för romernas medborgerliga rättigheter i Sverige under 1960- och 70-talen. Hon har kallats för Sveriges Martin Luther King.

Katarina Taikon föddes i ett tält. Och kom att förändra Sverige. Genom unika bilder får vi följa ett fascinerande livsöde om kvinnan som lärde sig läsa och skriva som 26-åring, men blev en av Sveriges mest lästa författare. Filmen är samtidigt en berättelse om framväxten av det moderna Sverige, och den grupp som lämnades utanför – romer

”Jag vet inte hur folk ska reagera på boken, jag vet bara att det som sker nu är början på en lång kamp.”
Med de orden klev Katarina Taikon in i den svenska offentligheten. Året var 1963 och hennes debutbok "Zigenerska" hade precis kommit ut. Från den stunden inledde hon en livslång kamp för romernas medborgerliga rättigheter i Sverige. Tillsammans med aktivister och kulturpersonligheter arbetade hon för att tömma tältlägren som romer bodde i och för deras rätt till skolgång. Katarina Taikons krav på lika rättigheter för romer vann stor framgång, men hon mötte också motstånd bland både högt uppsatta politiker och ”vanliga människor” i 1960-talets Folkhemssverige.

Genom unikt arkivmaterial och möten med familj och vänner tecknar filmen ett porträtt av en av våra mest älskade barnboksförfattare, men också av en karismatisk människorättskämpe och det Sverige som hon slogs mot, med och för.

Filmen är lika angelägen som berörande. Den är baserad på Lawen Mohtadis prisbelönta biografi om Katarina Taikon, "Den dag jag blir fri" (2012) och regisserad av Gellert Tamas och Lawen Mohtadi.